Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

A?ldres delaktighet och inflytande i a?ldreomsorgen beskriver Socialdepartementet sombristfa?llig. Fo?r att o?ka a?ldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomfo?randeplaner. I den ha?r uppsatsen sta?ller vi oss fra?gorna: Hur upplever personal a?ldres delaktighet pa? a?ldreboenden samt vad fyller genomfo?randeplaner fo?r funktion fo?r a?ldres delaktighet? Utifra?n sex intervjuer med personal pa? a?ldreboenden visar resultatet att personalen upplever a?ldres delaktighet som frama?tskridande och betydelsefull inom a?ldreomsorgen.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohälsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har därför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohälsa var ett mångtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohälsa i skolan var stress, prestationsångest och självskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framträdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohälsa var kartläggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade främst på akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohälsa blev eftersatt.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Studiens övergripande syfte är "Att ur ett livsloppsperspektiv beskriva och analysera äldre personers erfarenheter av och berättelser om psykisk ohälsa och hur de upplever att den påverkar åldrandet". De ursprungliga frågeställningarna var: "Hur upplever äldre personer att åldras med psykisk ohälsa?" och "Hur kan psykisk ohälsa bland äldre förstås ur ett livsloppsperspektiv?". Under studiens gång utkristalliserades en tredje frågeställning som ett analytiskt resultat av datamaterialet. Den lyder: "Vilka livsstrategier använder dessa personer för att hantera sina liv med psykisk ohälsa?"Sex personer mellan 65 och 85 år intervjuades om sin subjektiva erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

Perinatal  psykisk  ohälsa  (psykisk  ohälsa  under  graviditet  eller  efter  förlossning)  drabbar kvinnor under en känslig period i livet. Forskning har tidigare fokuserat mer på psykisk ohälsa efter förlossning, men det är nu känt att psykisk ohälsa är vanligt även under graviditeten. För att kunna hjälpa kvinnor med perinatal psykisk ohälsa och stödja dem i föräldrarollen behöver barnmorskor  kunskap  om  hur  kvinnor  upplever  fenomenet.  Syftet  med  denna  studie  var  att belysa  kvinnors  upplevelse  av  perinatal  psykisk  ohälsa.  En  systematisk  litteraturstudie inspirerad av meta-syntes utfördes. Elva kvalitativa studier analyserades. Två huvudkategorier framkom, Att leva med perinatal psykisk ohälsa samt Att ta sig ur perinatal psykisk ohälsa.

Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa.Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten.Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet.Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer. .

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohälsa i ålderdomen och om detta samband till någon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ändamål gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser där utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohälsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrån befintligt datamaterial från de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial från dessa två undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohälsa alternativt inkomst och psykisk ohälsa..